Cecilia
jag måste ge mej av nu
innan dörren slår igen
Du vet att jag har sett det hända förr
hur den blev fiende som var en vän
Jag kan inte ljuga mer i mitt liv
det gör mej sårbar
det gör mej stark
Du vill höra mej svära trohet
under månen i en park
Cecilia
jag kan aldrig va nåt annat
än en varg i denna vackra värld
Du vet jag är fången
i min frihet
men det är vägen som är mödan värd
Cecilia
du ville så gärna bli den
som tog mej loss ur ondskans garn
Se dej omkring
är det ett paradis
för dom som kallar sej Guds barn
Du kanske såg en slusk
men jag var fri
Fri när jag dansade
fri när jag drack
Bara ett barn kan tro på nåt sånt
som att vilja bli kysst på foten
som tack
Cecilia
stormen kommer som du väntat på
Snart ser du din nya kust
Kanske Kan vi nå varann först då
Det beror mest på om du har lust
Jag önskar att jag hade
nånting att ge dej
Men jag har ingenting kvar
Det enda du kan göra
är att sluta be mej
om det jag inte har
Cecilia
jag borde hållt mej borta
men du gav mej ingen chans
Och nu när nätterna är så korta
vill man stjäla sej en dans
Och inget annat än bara för stunden
men jag borde kanske förstått
att jag skulle bli fast och bunden
som om det hade begåtts ett brott
Email these lyrics to a friend